Mannen hängde stelt med en rännsnara runt halsen. Skjortan var söndersliten, buken genomstungen med ett grovt spjut. Oförskämda vita flingor landade i mannens hår. Kanske naturens eget sätt att dölja det inträffade - ett midvinterblot.
Polisassistent Maria Wern och hennes kolleger står handfallna inför den bestialitet de möter. Ett liknande mord inträffade i Uppsala nio år tidigare. Mördaren hade den gången omkommit i en bilbrand. Kan det trots allt finnas något samband?
Tack vare Marias kamp och envishet tonar bilden av en mördare fram - en människa sviken och förnedrad till den punkt där verkligheten ger plats för vansinnet. Men det blir en kamp där Maria är nära att mista allt som betyder något för henne.
Recension:
Jag såg miniserien som gick på SVT för ett tag sedan och jag blev sugen på att läsa Anna Janssons böcker om Maria Wern men sedan så föll det i glömska ett tag. Min sambo letade upp boken när jag hade slut på egna böcker så jag tänkte att jag ger denna en chans och jag läste ut den på väldigt kort tid, jag blev så biten av boken att jag hade svårt att lägga den ifrån mig när jag skulle sova. Jag hade nog kunna ligga hela natten och läsa den från pärm till pärm men tack och lov tog förståndet över. Det jag vill ha sagt är att detta är en mycket bra bok och Anna Johansson skriver på ett sådant sätt att man bara måste läsa ett kapitel till innan man stänger boken, Man kan leva sig in i både handling och känslor och jag både skrattade, nickade medstämmande och blev arg när jag läste boken.
Nu är jag väldigt lycklig över att det finns ett par böcker som handlar om just Maria Wern så jag har läsning hela sommaren.
Av: Susanne
