Depression - Fakta

Depression

Depression är en psykisk störning som, med psykiatrisk terminologi, ingår i deaffektiva störningarna. Depressionerna kan klassificeras i någon av flera undergrupper. Vid depression finns en förhöjd risk för självmord.

Vid en depression lider den drabbade av en sänkning av det allmänna stämningsläget och bär på en känsla av sorg, detta utan att det finns en utlösande faktor eller att den utlösande faktorn inte står i rimlig proportion till känslan. Detta skiljer depression från exempelvis sorg, anpassningsstörningoch utbrändhet. En depression kan emellertid utlösas av svåra händelser eller stress hos en person med latent depression.

Ofta känns livet meningslöst och man ser ingen väg ut ur mörkret. Fenomenet har berörts i litteraturen sedan flera tusen år, ofta under beteckningenmelankoli, som idag betecknar en svår form av depression.

Depression kan utlösas av psykiska faktorer, eller uppstå som ett symptom på en annan kroppslig sjukdom (organisk psykisk störning) eller biverkning av droger eller läkemedel (drogutlöst psykisk störning).

Symtom

Depression är ett lånord från latinet, depressio, 'nedtryckthet'. Som diagnos eller psykisk störning räknas ett stämningsläge som depression om personen ärsorgsen och nedstämd, har avtrubbad affekt, viljelös (förlorar intresset för saker personen brukar vara intresserad av, är orkeslös och trött utan fysisk åkomma), men flera andra symtom är vanliga. Styrkan på nedstämdheten kan variera under dygnet; ofta är depressionen värst på morgonen och det är vanligt att personen vaknar tidigare än vanligt.[1] Ungefär 90% av personer med depression har någon form av sömnstörning,[2] och sömnstörningar är vanligare bland affektiva störningar än vid andra psykiska problem.[3]

Nedstämdheten kan yttra sig i att personen gråter ofta, blir mer apatisk ochpsykomotoriskt hämmad. Dock kan depressionen också yttra sig mycket individuellt, att personen blir irriterad eller aggressiv, får psykomotorisk agitation, börjar dricka mer alkohol än annars, eller att neurotiska dragförstärks. Vanligast är att personer med depression förlorar aptiten, blirpessimistisk till självmordsbenägen, får drag av självskadebeteende, får omotiverade skuldkänslor, lägre självkänsla, minskat libido.[1] Depressionen kan ofta vara påtaglig i den drabbades ansiktuttryck, som är påfallade sorgset. Ibland döljer emellertid den drabbade sitt tillstånd för omgivningen, ett tillstånd som kallas "leende depression" eller "maskerad depression", varvid den deprimerade verkar, eller försöker verka, glad.[4] Leende depression är vanligare bland kvinnor, och döljer ofta en långvarig och svårartad depression med suicidrisk.[5]

Anorexi, att få minskad aptit, är ett av depressionens kardinalsymtom. Dock förekommer undantagsvis ökad hunger (hyperfagi), detta vid så kallad atypisk depression.[6] Sådan atypisk depression kännetecknas vidare av ökat sömnbehov (hypersomni), reaktiv sinnesstämning, känslighet inför att bli avvisad, och tyngdkänslor i armar och ben.[7]

För att i medicinsk bemärkelse klassificeras som en depression måste tillståndet ha varat under minst ett par veckor.[1]

En depression är en affektiv störning, med vilket menas att de huvudsakliga symtomen härrör från sinnesstämningen och känslolivet, samt dettas konsekvenser för beteendet och tankelivet. I standardiserade frågeformulär testas sådant som huruvida personen är olycklig, framtidstro och hoppfullhet,självbild (om personen anser sig misslyckad, skuldkänslor, upplevelser av att straffas av livet, kroppsuppfattning), om personen tycker illa om sig själv, intresset för aktiviteter personen brukar tycka om, hur ofta personen gråter,självmordsbenägenhet, irritation, intresset för andra människor och omgivningen, sömnvanor och trötthetskänslor, aptit, oro för den fysiska hälsan, samt sexuellt intresse.[8]

Människor som lider av depression har ofta andra fysiska och psykiska sjukdomar. Det finns en tämligen stor samsjuklighet mellan depression ochångeststörningar samt somatoforma störningar,[9] med missbruk ochpersonlighetsstörningar, samt med hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, och flera andra kroniska sjukdomar. Andelen personer som lider av depression stiger, och svårighetsgraden ökar, av fattigdom och sociala problem.[10]

Typer av depression

Depressioner kan klassificeras efter svårighetsgrad, orsak, och efter varaktighet.

Grader av depression

Mild depression, med eller utan somatiska syndrom (viktförändring, psykomotorisk hämning, sömnstörning, minskad aptit).[1]Egentlig depression, under vilket personen vanligen har svårt att genomföra de vardagliga aktiviteterna på grund av stämningsläget. Symtomen är allvarligare och fler än vid mild depression.[1], riktigt svår egentlig depression, är i strikt mening inte en diagnos.psykotisk depression eller reaktiv depressiv psykos, en svår och ihållande depression som med tiden uppvisar psykosens positiva symtom (hallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar). Ibland övergår den psykomotoriska hämningen till stupor.[1]Funktionella och symtomatiska depressionerRedigeraHuvudartiklar: Organiska psykiska störningar och drogutlösta psykiska störningarDen funktionella depressionen har psykiska orsaker. Depressioner i olika svårighetsgrad kan också vara symtomatiska, det vill säga uppkomma till följd av kroppsliga sjukdomar som påverkar hjärnan eller centrala nervsystemet, eller till följd av droger. Många endokrina sjukdomar kan ge symptom på depression, till exempel hypotyreos och Cushings syndrom. Depressioner som uppkommer i anslutning till förlossning kallas postpartumdepression.

Former

Depressioner kan vara bipolära eller unipolära, det vill säga varvas med mani eller uppträda utan förhöjt stämningsläge. Bipolära depressioner är ett stämningsläge vid bipolär sjukdom, och kan då uppkomma med eller utanpsykos. Unipolära depressioner kan vara episodiska (uppträda en gång) ellerrecidiverande (vara återkommande, till exempel årstidsbundet). Såväl de episodiska som de recidiverande depressionerna kan vara reaktiva, det vill säga utlösta av något utifrån kommande, eller endogena, kommande inifrån. Icke-reaktiva depressioner är oftast de svårare fallen. Svårare depressionstillstånd är melankoli eller depression med vanföreställningar och eventuellt andra psykotiska symtom. Om en depression utlöses av en mycket omvälvande händelse, används diagnosen anpassningsstörning. Kroniska förstämningssyndrom är som regel av lättare slag än depressioner. Dit hördystymier och cyklotymier.[1]

Orsaker

Varför depressioner uppkommer är inte klarlagt. En vanlig förklaring är psykologisk där man betonar betydelsen av påfrestningar. Några sådana påfrestningar kan vara svåra livsomständigheter, stress, förlossning, pubertet, en kroppslig sjukdom eller biverkningar av medicinering. Individer kan vara särskilt känsliga för påfrestningar, stress - sårbarhetsmodellen. En annan typ av förklaring utgår från biologiska avvikelser hos den deprimerade personen. En tredje grupp av förklaringar ser depression som en form av adaptation.

Psykologiska hypoteser

Deprimerade patienter berättar ofta att de inte finner några rimliga alternativ att handla efter - alla vägar förefaller enbart negativa. Detta kan leda till en känsla av att intet kan göras - det leder till en inlärd hjälplöshet. Ofta är några av patientens tolkningar inte helt rimliga, vilket är en utgångspunkt för kognitiv terapi.

En psykoanalytisk hypotes är att det föreligger någon form av psykisk konflikt, kanske delvis omedveten. Kring depressionen ser man i den psykoanalytiska kliniken ofta en situation där depressionen har sin början i en sorg som inte kunnat läkas ut, ofta på grund av att patienten hyser också negativa tankar mot den sörjda. Längtan och kärlek står sida vid sida med ilska på ett för individen psykiskt "icke tolererat" vis. När processen fortskrider söker patienten undfly konflikten via identifikation med den sörjde, så blir följden att den saknade inte sörjs och den ilskan fortsatt riktas mot den sörjde fast nu i den sörjandes gestalt.[11]

Enligt inlärningspsykologi finns förklaringen i samspelet mellan individ och miljö. En modell föreslår att livshändelser, till exempel trauma eller förlust, biologisk predisposition eller små dagliga problem och stressmoment, leder till att individen upplever att färre aktiviteter ger positiva konsekvenser (till exempel känslor av glädje eller kompetens), eller att det man gör inte ger lika stora positiva konsekvenser. Strategier som initialt används för att stävja negativa känslor ger en omedelbar lättnad och används därför i allt större utsträckning. Det är naturligt att en individ som upplever en minskad glädje i aktiviteter att dra sig undan. Enligt inlärningsteori fungerar dessa strategier dock inte på lång sikt, utan försätter individen i en djupare depression. Denna modell ligger till grund för behandling med beteendeaktivering, en form av kognitiv beteendeterapi,KBT.

Rent konkret är de psykologiska faktorerna information som hjärnan tar emot från yttervärlden. Inne i hjärnan sker informationsförmedlingen från nervcell till nervcell med hjälp av signalsubstanser. Dessa aktiverar receptorer som påverkar nervcellens elektriska laddning genom jonkanalerför Na+, K+, Ca++ eller Cl-. Ju högre spännigsskillnad desto lättare skickas en nervimpuls. Receptorerna kan också aktivera G-proteiner som påverkar vilka gener cellen använder. Generna kan exempelvis koda för jonkanaler, receptorer, eller styra syntesen av signalsubstanser.

Ett mellanting mellan psykologisk och biologisk hypotes går ut på att hjärnan skyddas av depressionen genom att en skadligt hög aktivitet i hjärnan kraftigt dämpas genom depressionen. Detta är intressant om man skulle kunna förebygga det svåra lidande som en depression innebär, genom att undvika ångest, stress och annan överaktivitet.[källa behövs]

Biologiska hypoteser

En populär hypotes är att hjärnans signalsubstanser är ur system. Man kan hos deprimerade patienter mäta upp förändringar i förhållandet mellan olika signalsubstanser. Man kan också notera påtagliga psykiska förändringar när man utifrån tillför signalsubstanser eller påverkar dem indirekt.Signalsubstanserna (som också är hormoner) överför impulser mellannervcellerna. De viktigaste signalsubstanserna i det här sammanhanget ärserotonin, dopamin och noradrenalin. De förmedlar impulser som är inblandade i den hjärnaktivitet som tar sig uttryck i känslolivet, tankeverksamheten,sömnen, aptiten och sexualiteten. Problemet är att det inte finns någon enda beskrivning av hur ett sådant system skulle tänkas fungera.[vem?] Det hindrar inte att mediciner riktade mot nervernas signalsubstanser har effekt. Medicinens effekt påvisar inte närvaron av ett system, än mindre beskriver det ett sådant.

Vidare finns studier som tyder på ett samband med förhöjda nivåer kynureninrelativt tryptofan, med en minskad benägenhet att bilda kynurensyra, detta till skillnad från schizofreni som har förhöjda nivåer kynurensyra.[12] Detta skulle kunna styrka serotoninhypotesen, eftersom tryptofan bildar både serotonin ochniacin och kynurenin bildas vid niacinsyntesen. Det finns flera stuider som tyder på att det finns samband mellan depression och inflammation, vilket har lett till antagandet att depression skulle kunna uppstå till följd av dåligt reglerat immunsystem. Sambandet är tydligare för män, vilka oftare har inflammationsmarkörer (främst adipocytokiner) än kvinnor.[13] En mera sentida hypotes är att det finns samband med brist på vitamin D.[14] Det finns också ett kemiskt samband mellan brist på vitamin D, inflammation, och bistande serotoninaktivitet, samt ett kausalt samband mellan vitamin D-brist ochsjälvmord.[15][16]

En teori ligger i att majoriteten av depressiva patienter har störningar i dethormonella system som styr kroppens svar på stress (HPA-axeln/stressaxeln). Forskning har visat att individer med depression ofta har höga halter av kortisoloch andra stresshormoner i blodet, såsom kortikotropinfrisättande hormon ochvasopressin. Detta även hos fertila kvinnor som generellt sett reagerar i mindre grad endokrint än män på stress. Kvinnor som är deprimerade har sänktaöstrogenvärden och förhöjda androgenvärden, medan manliga patienter har sänkta testosteronvärden.[17]

Tidigare antogs att depression hade ett samband med högt blodtryck, men senare forskning har visat att det tvärt om korrelerar med lågt blodtryck.[18][19]Korrelationen handlar framför allt om förmågan att erfara positiva känslor.[20]

Flera vetenskapliga studier [21][22][23][24][25][26] har hittat statistiska samband mellan depression och vissa jordbruksprodukter och bekämpningsmedel.

Depression som adaptation

Depression är delvis ärftlig[27]. Samtidigt är depression påfallande vanlig. Från ett evolutionärt perspektiv är detta paradoxalt eftersom det medför tydliga nackdelar med att vara nedstämd och inaktiv. En möjlig förklaring är att tendenser till depression också medför fördelar. Om en individ har en inriktning på livet som inte längre är meningsfull, då är det lämpligt att stanna upp och lämna tid för omorientering. Så är exempelvis fallet när en partner avlider. Alternativet, att fortsätta livet som vanligt är mindre ändamålsenligt. Flera författare framhåller därför att ärftliga anlag till depression finns kvar i befolkningen eftersom de ökar våra livschanser [28][29]

Förekomst

Depression är en av de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar. Vid ett givet tillfälle är 4 procent av alla vuxna män och 7 procent av alla vuxna kvinnor drabbade av kliniskt betydelsefull depression [30]. Minst 25 procent av alla kvinnor och 15 procent av alla män kommer någon gång i livet att få en behandlingskrävande depression. Dock kan siffrorna variera mellan olika undersökningar beroende på hur man avgränsar det som man kallar depression.[31]

Prevention
Levnadsvillkor

Åtgärder som förbättrar utsatta gruppers livssituation kan sannolikt förebygga förekomsten av depression i befolkningen. För detta talar den tydligt ökade förekomsten av depression som påvisas i socialt utsatta grupper[32] och den ökade förekomsten av depression i höginkomstländer med stora inkomstskillnader[33]. Experimentella undersökningar av frågan har dock inte redovisats.

Tidiga uppväxtförhållanden

Stora påfrestningar under uppväxten förefaller öka risken för depression i vuxen ålder[34]. Därför har det intresse att klargöra om stöd till föräldrar under barnets uppväxt reducerar förekomst av depression i vuxen ålder. En finsk[35]och en australisk[36] studie tyder på detta. Föräldrastöd, som utformats efter kognitiva och beteendepsykologiska principer, förefaller även enligt vissa studier kunna reducera förekomst av depression under uppväxten[37].

Insatser i skolan

Flera insatser avsedda för barn i skolan har utvecklats baserade på kognitivaoch beteendepsykologiska principer. Effekterna har studerats i kontrollerade försök. En systematisk översikt tyder på att insatserna reducerar förekomsten av depression efter ett år och, enligt två studier, även efter 3 år[38]. Baserat på liknande teoretiska principer har program utvecklats för att träna barn i förmågan att hantera känslor, sk. emotionellt lärande. En systematisk översikt behandlar 213 sådana försök, främst genomförda i USA men även genomförda i Europa[39]. Översikten tyder på att dessa insatser minskar förekomsten av depressiva symptom. Studierna har dock inte utförts så att de klargör om förekomsten av klinisk depression reduceras.

Ökad fysisk aktivitet
Motion på recept, ett begränsat antal studier av hög kvalité visar att ökad fysisk aktivitet bland ungdomar förefaller att minska förekomsten av depression[40]. Fysisk aktivitet som genomförs i naturen förefaller ha bättre effekt än om aktiviteten genomförs inomhus[41].

Behandling

Läkemedel
Depression kan behandlas med antidepressiva läkemedel. De vanligaste formerna av läkemedel är selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) ochtricykliska (TCA) preparat.

Vid allvarligare fall av depressioner ökar suicidrisken vid insättande av läkemedel, särskilt hos patienter som varit mycket hämmade av sin depression. Hämningar släpper innan läkemedlet gett någon effekt på depressionen som vanligast tar cirka två veckor[42].

I Sverige är inte läkemedelsbehandling till barn och ungdomar godkänt avLäkemedelsverket. Eftersom riskerna med obehandlad depression är så stora skrivs trots detta läkemedel ut. Det saknas fullgod forskning på hur barn och ungdomar reagerar på medicinering, kortsiktligt och långsiktligt. Dokumenterade biverkningar av antidepressiva läkemedel (SSRI) vid djurförsök innefattar försämrad längdtillväxt och störningar i den sexuella utvecklingen, och bland de yngre som föreskrivits antidepressiva läkemedel finns en ökad förekomst av självmordsbeteenden och självdestruktivitet. Läkemedel skrivs därför endast ut om depressionen är medelsvår och andra behandlingar inte gett någon förbättring av tillståndet, då riskerna vägs mot fördelarna.[43]

Psykoterapi

Det är vanligt att erbjuda psykoterapi, där kognitiv beteendeterapi (KBT) är den form av terapi där det finns mest omfattande vetenskapligt stöd för att insatsen har effekt[44]. Det finns flera varianter av KBT. En sådan metod ärbeteendeaktivering som fokuserar mindre på tankar och mer på beteende. En annan variant är mindfulness baserad KBT som förefaller ha god effekt vid återfall av depression[45]. KBT kan med god effekt erbjudas via internet sominternetterapi. Det finns studier som visar på att behandling med psykoterapi, utifrån sju olika terapiformer, vid måttlig depression ej påvisar någon egentlig skillnad avseende effektstyrka mellan de olika behandlingsmetoderna. [46]

En forskningsstudie från 2012 visar att psykodynamisk korttidsterapi vid mild till måttlig depression ger goda resultat. [47]

Övrig behandling
 (Electroconvulsive therapy) används oftast vid svårare fall av depression (melankoli). Effekten av ECT är mycket kraftfull och omedelbar, men är endast ämnad som akutbehandling då den inte är långsiktig.Gestaltterapi är en form av Psykoterapi som fokuserar på nuet och som lägger stor vikt vid individens egna ansvar för den situationen individen befinner sig i. I en systematisk översikt över kontrollerade studier påvisades dock endast en enda studie effekt där kunde påvisas[48]. I denna studie kunde ingen effekt säkerställas.Johannesört har föreslagits som behandling vid depression. En systematisk översikt visar att effekten är likvärdig med den som erhålls med vanliga antidepressiva mediciner[49].Kroppslig aktivitet rekommenderas ofta som del av behandlingen av depression. Effekt har säkerställts i 13 kontrollerade försök[50].Ljusterapi innebär att en person utsätts för starkt ljus under cirka en timme. Effekten av denna behandling på depression i allmänhet och påvinterdepression är dock oklar[51][52].Omega 3-fettsyra har föreslagits som medel för att behandla depression. Vid systematisk genomgång av publicerade studier kunde dock ingen effekt säkerställas[53]. har föreslagits som medel för att behandla depression. Effekten är dock oklar[54].


Referenser

NoterRedigera^ [a b c d e f g] The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines^ Tsuno, Norifumi, Alain Besset, and Karen Ritchie. "Sleep and depression." Journal of Clinical Psychiatry (2005).^ Benca, Ruth M., et al. "Sleep and psychiatric disorders: a meta-analysis." Archives of General Psychiatry 49.8 (1992): 651.^ Aaron T. Beck, Brad A. Alford, Depression: Causes and Treatment, University of Pennsylvania Press, 24 feb 2009, s. 39^ The masked depression syndrome: Results of a seventeen-year clinical study. Lesse, Stanley, American Journal of Psychotherapy, Vol 37(4), Oct 1983, 456-475.^ Kasckow, J. W., D. Baker, and T. D. Geracioti Jr. "Corticotropin-releasing hormone in depression and post-traumatic stress disorder." Peptides 22.5 (2001): 845-851.^ Nierenberg, Andrew A., et al. "Course and treatment of atypical depression." Journal of Clinical Psychiatry (1998).^ Beck's Depression Inventory^ A troubled youth: Relations with somatization, depression and anxiety in adulthood Piet JM Portegijs, Felici MH Jeuken, Frans G van der Horst, Herro F Kraan and J Andre Knottnerus, Family Practice Oxford Journals Vol 13, No. 1^ Sammanfattning av SBU:s rapport om: Behandling av depressionssjukdomar 2004, s.9^ Freud, Sigmund: Sorg och melankoli (1917). i Samlade skrifter, band 9. 2003: Natur och Kultur^ Dantzer, Robert, et al. "Inflammation-associated depression: from serotonin to kynurenine." Psychoneuroendocrinology 36.3 (2011): 426-436^ Vogelzangs, Nicole, et al. "Association of depressive disorders, depression characteristics and antidepressant medication with inflammation." Translational psychiatry 2.2 (2012): e79.^ Bertone‐Johnson, Elizabeth R. "Vitamin D and the occurrence of depression: causal association or circumstantial evidence?." Nutrition reviews 67.8 (2009): 481-492.^ Umhau, John C., et al. "Low vitamin D status and suicide: a case-control study of active duty military service members." PloS one 8.1 (2013): e51543.^ Grudet, Cécile, et al. "Suicidal patients are deficient in vitamin D, associated with a pro-inflammatory status in the blood." Psychoneuroendocrinology (2014).^ Swaab DF et al, The stress system in the human brain in depression and neurodegeneration, Ageing Res Rev. 2005 May;4(2):141-94^ E Barrett-Connor, L A Palinkas, Low blood pressure and depression in older men: a population based study, BMJ1994;308:446^ Hildrum B et al, Effect of anxiety and depression on blood pressure: 11-year longitudinal population study, Br J Psychiatry. 2008 Aug;193(2):108-13^ Jorm AF, Association of hypotension with positive and negative affect and depressive symptoms in the elderly, Br J Psychiatry. 2001 Jun;178:553-5^ Psychiatric disorders among Egyptian pesticide applicators and formulators.By Amr MM, Halim ZS, Moussa SS. In Environ Res. 1997;73(1-2):193-9. PMID 9311547^ Depression and pesticide exposures among private pesticide applicators enrolled in the Agricultural Health Study. By Beseler CL, Stallones L, Hoppin JA, Alavanja MC, Blair A, Keefe T, Kamel F. In: Environ Health Perspect. 2008 Dec; 116(12):1713-9.PMID 19079725^ A cohort study of pesticide poisoning and depression in Colorado farm residents. By Beseler CL, Stallones L. In Ann Epidemiol. 2008 Oct; 18(10):768-74.PMID 18693039^ Mood disorders hospitalizations, suicide attempts, and suicide mortality among agricultural workers and residents in an area with intensive use of pesticides in Brazil. By Meyer A, Koifman S, Koifman RJ, Moreira JC, de Rezende Chrisman J, Abreu-Villaca Y. In J Toxicol Environ Health A. 2010; 73(13-14):866-77. PMID 20563920^ Suicide and potential occupational exposure to pesticides, Colorado 1990-1999 , By Stallones L. In J Agromedicine. 2006; 11(3-4):107-12. PMID 19274902^ Increased risk of suicide with exposure to pesticides in an intensive agricultural area. A 12-year retrospective study. Di Parrón T, Hernández AF, Villanueva E. In Forensic Sci Int. 1996 May 17; 79(1):53-63.PMID 8635774^ Levinson, D. F. (2006). ”The genetics of depression: a review”. Biological psychiatry "60" (2): sid. 84-92.^ Nesse, RM (2009). Explaining depression: neuroscience is not enough, evolution is essential. I: Understanding depression: A translational approach (Parlate et al red). Oxford University Press. Sid. 17-35^ Keller MC, Nessem RM (2005). ”Is low mood an adaptation? Evidence for subtypes with symptoms that match precipitants”. J Affect Disord "86" (1): sid. 27-35.^ Lehtinen, V. Joukamaa, M. (1994). ”Epidemiology of depression: prevalence, risk factors and treatment situation”. Acta Psychiatrica Scandinavica "89" (s377): sid. 7-10.^ Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010^ Andersen, I. Thielen, K. Nygaard, E. Diderichsen, F. (2009). ”Social inequality in the prevalence of depressive disorders”. J Epidemiol Community Health "63" (7): sid. 575-81.^ Cifuentes, Manuel Sembajwe, Grace Tak, SangWoo Gore, Rebecca Kriebel, David Punnett, Laura (2008). ”The association of major depressive episodes with income inequality and the human development index”. Social Science & Medicine "67": sid. 529-539. doi:4.^ Maughan, B. McCarthy, G. (1997). ”Childhood adversities and psychosocial disorders”. Br Med Bull "53" (1): sid. 156-69.^ Aronen, E. T. Arajarvi, T. (2000). ”Effects of early intervention on psychiatric symptoms of young adults in low-risk and high-risk families”. Am J Orthopsychiatry "70" (2): sid. 223-32.^ Cullen, K. J. Cullen, A. M. (1996). ”Long-term follow-up of the Busselton six-year controlled trial of prevention of children's behavior disorders”. J Pediatr"129" (1): sid. 136-9.^ Furlong, M. McGilloway, S. Bywater, T. Hutchings, J. Smith, S. M. Donnelly, M. (2012). ”Behavioural and cognitive-behavioural group-based parenting programmes for early-onset conduct problems in children aged 3 to 12 years”.Cochrane Database Syst Rev "2": sid. CD008225.^ Merry, S. Hetrick, S. Cox, GR Brudevold-Iversen, T Bir, J. McDowell, H. (2011). ”Psychological and/or educational interventions for the prevention of depression in children and adolescents”. Cochrane Database Syst Rev "12": sid. CD003380.^ Durlak, J. A. Weissberg, R. P. Dymnicki, A. B. Taylor, R. D. Schellinger, K. B. (2011). ”The impact of enhancing students' social and emotional learning: a meta-analysis of school-based universal interventions”. Child Dev "82" (1): sid. 405-32.^ Biddle, S. J. Asare, M. (2011). ”Physical activity and mental health in children and adolescents: a review of reviews”. Br J Sports Med "45" (11): sid. 886-95.^ Thompson Coon, J. Boddy, K. Stein, K. Whear, R. Barton, J. Depledge, M. H. (2011). ”Does participating in physical activity in outdoor natural environments have a greater effect on physical and mental wellbeing than physical activity indoors? A systematic review”. Environ Sci Technol "45" (5): sid. 1761-72.^ Allgulander, C. (2008). Introduktion till klinisk psykiatri. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.^ http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/depressionbarn.pdf^ SBU (2004). Behandling av depressionssjukdomar. SBU. http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Behandling-av-depressionssjukdomar/^ Chiesa, A. Serretti, A. (2011). ”Mindfulness based cognitive therapy for psychiatric disorders: a systematic review and meta-analysis”. Psychiatry research "3" (3): sid. 441-453.^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19045960^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Rosso%2C+G.%2C+Martini%2C+B.%2C+%26+Maina%2C+G.+(2012).+Brief+dynamic+therapy+and+depression+severity^ Cuijpers, P. Clignet, F. van Meijel, B. van Straten, A. Li, J. Andersson, G. (2011). ”Psychological treatment of depression in inpatients: a systematic review and meta-analysis”. Clinical psychology review "31" (3): sid. 353-360.^ Linde, K. Berner, M. M. Kriston, L. (2008). ”St John's wort for major depression (Review)”. Cochrane Database Syst Rev "4".^ Krogh, J. Nordentoft, M. Sterne, J. A. C. Lawlor, D. A. (2011). ”The effect of exercise in clinically depressed adults: systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials”. The Journal of clinical psychiatry "72" (4): sid. 529-538.^ SBU (2007). Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression. SBU. http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Ljusterapi-vid-depression-samt-ovrig-behandling-av-arstidsbunden-depression/^ Even, C. Schroder, C. M. Friedman, S. Rouillon, F. (2008). ”Efficacy of light therapy in nonseasonal depression: a systematic review”. Journal of Affective Disorders "108" (1): sid. 11-24.^ Bloch, M. H. Hannestad, J. (2012). ”Omega-3 fatty acids for the treatment of depression: systematic review and meta-analysis”. Molecular psychiatry "17": sid. 1272-1282.^ Eby, G. A. Eby, K. L. (2010). ”Magnesium for treatment-resistant depression: a review and hypothesis”. Medical hypotheses "74" (4): sid. 649.KällförteckningRedigeraAllgulander, Christer (2008). Introduktion till klinisk psykiatri (2:a uppl. 2010).ISBN 978-91-44-04936-6Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010”Ny studie: Ljusterapi hjälper mot vinterdepression”. Expressen. 18 mar 2009. http://www.expressen.se/halsa/ny-studie-ljusterapi-hjalper-mot-vinterdepression.

Vidare läsningRedigera

Läkartidningen har 2013 publicerat en översikt tidigare och aktuell behandling

Mårtensson, B et al (2013). ”Depressionsbehandling – då, nu och i framtiden”. Läkartidningen (9). http://www.lakartidningen.se/07engine.php?sectionId=0&articleId=19322.För en översikt vad gäller behandling, olika terapiformer, samt en introduktion till depressionsbegreppet. Gerhard Andersson 2012, Psykologisk behandling vid depression : teorier, terapimetoder och forskning.

Externa länkarRedigera

”Depression”. 1177.se. http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Depression.”Depression hos äldre”. 1177.se. http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Depression-hos-aldre.UMO.se: Att må dåligt

Källa: Wikipedia